Bilskrot i Uddevalla vanlig skrot eller bilkyrkogård

Årjängs stora attraktion i Värmland har inte haft samma stöd till upprättande av kulturminnen. Här skapades en bildemontering under 1950-talet. Säljande av begagnade reservdelar ägde rum till 80-talet då bilskroten upphörde. Fordonsvraken blev kvarlämnade efter särskild omhändertagande av skrotbilar, som var parkerade på annans mark. Omkring tusen annorlunda fordonsmärken från 30-50-talet behölls och familjen Ivansson, som ägde skroten, medgav privat personer att promenera omkring och iaktta de föråldrade klenoderna. Den har en liknelse av bilskrot med självplock 3 mil från Uddevalla och tragiskt nog har dessa besök medfört minskade personbilar. Framför allt har Volvo Pv-444 varit omtyckta för tjuvar. Endast inredningar har lämnats kvar. Och om kyrkogårdaen för rostiga bilar i Värmland skall ses som kulturminne eller klimatförstörelse har debatterats av klimatkommittén. Idag klassas de övergivna bilarna, som miljögiftigt restprodukt. Men så ålderstigna vrak har självsanerats och klimatbekymmer har befriats från skog och mark. Inte en själ i Göteborg kommer ändå att kunna se fordon från de mest kända förbjudna gravplatserna för antika bilar. Den mest kända platsen anträffades på Gotland. I Tingstäde grävdes cirka 200 personbilar fram ur en sankmark. Marken hade ägts av Fortifikationsverket, så krigsmakten hade skyldigheten för hantering och kontroll, då bilägarna beslöt att dölja bilen på detta listiga sätt. Och Värmland har det förekommit dolda attraktioner. Östra Sivbergs brott avvecklades och fylldes med vatten snabbt under 1920-talet. Där fann man ett 20-tal uttjänta bilar. De äldsta är över 70 år gamla. Numera finner man helt andra illegala bilkyrkogårdar spridda i landet. Det är överraskande hur uselt dessa samlingsplatser är utvalda. Att se sådana på vattenskyddade områden utan kontroll av Naturvårdsverkets är anmärkningsvärt. Det är bilägarens uppgift att skrota sin bil i Uddevalla hos en seriös aktör enligt miljöbalken. Det handlar glasklart om uppställningsplatser. Försakelsen på aktioner från betrodd myndighet är närmast katastrofal och uppmuntrar till många fuffens. En heder måste likväl lämnas till landets 2 i särklass högättade och lagenliga kyrkogårdar för rostiga bilar i Årjäng och Småland.